Ordlista

ORDLISTA


Det finns flera ord och begrepp som används i texter kring Gulag. Här presenteras ett flertal av dem med lättillgängliga förklaringar.


Källor och referensverk:

Gulag: Soviet Prison Camps and Their Legacy (Harvard University). Nationalencyklopedin, Ne.se "NKVD" och "Tjekan".

KOMUNALKA

Komunalka eller komunalki var kommunala lägenheter som blev vanliga i städerna i Sovjetunionen efter statskuppen år 1917. Flera familjer delade på en lägenhet. Varje familj hade ett rum. Badrum, kök och hall delades med de andra familjerna i lägenheten.


NKVD

NKVD, (Народный комиссариат внутренних дел), "Narodnyj komissariat vnutrennich del", på svenska "Folkkommissariatet för inrikes ärenden" var den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten åren 1934–43. Föregångaren kallades tjekan. Detta var en sovjetrysk säkerhetspolis som skulle "skydda regimen" mot inre fiender efter statskuppen år 1917. NKVD liknar på många sätt Gestapo i Nazityskland.

KLASS

Den tyske filosofen Karl Marx menade att klasstillhörigheten bestäms den roll som den enskilde har i det ekonomiska systemet. "Arbetsköpare", alltså kapitalister äger produktionsmedel. "Arbetstagare", alltså arbetare har inga egna produktionsmedel. Målsättningen inom marxismen och kommunismen är att avskaffa klassamhället för att skapa ett klasslöst samhälle.


KULAKER

Från 1930 arresterades eller landsförvisades eller sköts bönder om de misstänktes vara "folkets fiender". Bönderna tvingades överlämna spannmål till staten och den som behöll något riskerade att anklagas för "hamstring". Andra anklagades för att vara "kulaker". Ordet betyder "knuten näve" vilket antyder att man gjorde motstånd, men det användes för att anklaga vilken bonde som helst för "icke-sovjetiska metoder". Exempelvis kunde en avundsjuk granne anklaga en bonde som ägde en extra ko för att vara "antisovjetisk" och kulak.

GULAG

Efter oktoberrevolutionen 1917 skapades särskilda läger för politiska motståndare. 1929 började Sovjetunionens ledare Josef Stalin bygga ett större system av läger som stöd för landets industrialisering.


Till lägren skickades politiska motståndare som anklagades för påstådda brott. Fångarna användes som slavarbetare vid storskaliga byggprojekt och för att ta till vara på olika naturresurser, till exempel guld, kol och timmer.


Gulag, som fång- och arbetslägersystemet kallades, användes främst för att få kontroll över befolkningen. Miljontals oskyldiga människor fängslades och tvingades till hårt arbete under fem till tjugo år i lägren.


Fångarna arbetade utomhus och i gruvor, i otillgängliga områden och vid polcirkeln utan att ha lämpliga kläder, verktyg, skydd, mat eller ens rent dricksvatten. Ibland togs även barnen till fånglägren, och placerades i särskilda baracker.

Barn som föddes i fånglägren var kvar hos sina mammor tills de blev cirka två år och förflyttades sedan till barnhem som förvaltades av säkerhetspolisen, NKVD.


Åren 1929-1953 uppgick det totala antalet tvångsarbetare i Sovjetunionen till över tjugoåtta miljoner. Efter Stalins död 1953 började lägren avvecklas. 1986 stängdes de för gott.


Förkortningen Gulag (ryska ГУЛАГ, Glavnoje upravlenije ispravitelno-trudovych lagerej) betyder ”Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger”. 


Källor:
Nationalencyklopedin, Gulag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gulag (hämtad 16 May 2016).

“Gulag: Soviet Prison Camps and Their Legacy”, National Resource Center for Russian, East European and Central Asian Studies, Harvard University.

De sovjetiska lägrens historia (“History of the Soviet Camps”), Stockholm, 2004